Tidigt klimakterium: när klimakteriet kommer före 45

Klimakteriet kan komma tidigt. De flesta får sin sista mens vid 51–52 år, men det varierar, och kommer menopausen före 45 år räknas den som tidig [1][3]. Är du under 45 och har inte haft mens på mer än ett år kan ett blodprov visa om klimakteriet har kommit tidigt, och då tar du kontakt med vårdcentralen [1].

Jag möter kvinnor i 40-årsåldern som har sovit sämre ett tag, fått vallningar eller märkt att mensen kommer glesare. Många tänker att de är för unga för klimakteriet och letar efter andra förklaringar. Ibland stämmer det. Ibland är det just klimakteriet, bara tidigare än väntat. I den här artikeln går jag igenom vad som räknas som tidigt, vad som kan ligga bakom, varför vården vill veta det och var mitt stöd passar in.

Vad räknas som tidigt klimakterium?

Den sista mensen, menopausen, kommer oftast någon gång mellan 45 och 57 års ålder [1]. Medianåldern i Sverige är omkring 51 år [5]. Utifrån det brukar man dela in så här:

• Tidig menopaus: mensen upphör före 45 års ålder [3].
• För tidig menopaus, före 40 år: kallas prematur ovariell insufficiens (POI), alltså att äggstockarna slutar fungera före 40 [4][5].

Det är vanligare än många tror. Enligt en internationell riktlinje från 2024 visar nyare studier att upp till omkring 3,5 procent av kvinnor får POI [4]. En svensk översikt beskriver tillståndet som underdiagnostiserat [5].

Förklimakteriet, perioden före den sista mensen, kan börja flera år innan. Läs mer om tecknen i artikeln om förklimakteriet och symtom.

Vad kan ligga bakom?

Ofta finns ingen tydlig orsak. Några kända faktorer:

• Operation eller läkemedel: om äggstockarna har opererats bort, eller efter behandling med vissa läkemedel, kan klimakteriet börja tidigare [1][3].
• Ärftlighet: har din mamma eller syster kommit i klimakteriet tidigt ökar sannolikheten [3].
• Nikotin: den som använder nikotin får i genomsnitt sin sista mens två år tidigare [1].
• Undervikt och tidig första mens nämns också som faktorer [3].
• Autoimmuna och genetiska tillstånd kan ligga bakom POI [5].

Vilken orsak som gäller för dig reder vården ut. Den svenska översikten rekommenderar att den som får POI erbjuds en utredning för att hitta en bakomliggande orsak [5].

Så kan det märkas

Tecknen är i stort sett desamma som vid klimakteriet i vanlig ålder:

• mensen blir oregelbunden, glesare eller uteblir
• värmevallningar och svettningar på natten
• sömn som inte längre ger vila
• större känslighet för stress, humörsvängningar
• torra slemhinnor

Vid POI beskrivs vallningar, sömnstörningar och stresskänslighet som vanliga besvär [5]. Men det är lätt att förklara bort dem i 40-årsåldern, med jobb, familj eller en tuff period. Skriv gärna ner mens och besvär under några månader. Då syns mönstret, och du har ett underlag till besöket hos vårdcentralen. Mer om tecknen finns i artikeln hur vet man om man är i förklimakteriet.

Varför vården vill veta tidigt

Här skiljer sig tidigt klimakterium från klimakteriet i vanlig ålder. Östrogen skyddar skelettet, och mindre östrogen gör skelettet svagare [1]. Kommer klimakteriet före 45 är risken högre för benskörhet och hjärt-kärlsjukdom [3]. Vid POI är risken för hjärt-kärlsjukdom förhöjd och bentätheten ofta lägre [4].

Därför kan du enligt 1177 behöva läkemedel om klimakteriet kommer tidigt, oavsett om du känner av några besvär [1]. Vid POI rekommenderar både den svenska översikten och den internationella riktlinjen hormoner fram till ungefär den vanliga menopausåldern, omkring 51 år [4][5]. Beslutet fattar du tillsammans med din läkare. Har du frågor inför det samtalet kan artikeln om hormonbehandling i klimakteriet vara en hjälp.

Det här är en av de få situationer där jag är extra tydlig: ett tidigt klimakterium hör hemma hos vården först. Mitt stöd kommer vid sidan av, inte före.

Vad du själv kan göra

Riktlinjen från 2024 lyfter några saker för hjärtat: att inte röka, äta hjärtvänlig mat, röra på sig regelbundet och hålla en normal kroppsvikt [4]. För skelettet kan tillskott av kalcium och D-vitamin behövas om du har brist på D-vitamin eller får i dig för lite kalcium [4]. Det kan vården eller ett prov visa.

Riktlinjen tar också upp att ett psykologiskt stöd ska finnas tillgängligt [4]. Ett tidigt klimakterium kan väcka mycket, och det är inte konstigt om det tar tid att landa i beskedet.

Så arbetar jag med tidigt klimakterium

Jag arbetar parallellt med din läkare, oavsett om du tar hormoner eller inte. Mitt stöd passar bäst när utredningen hos vården är gjord, och sömnen, energin eller magen fortfarande krånglar.

Första besöket tar 60 minuter. Jag lyssnar på hela din historia: mens, sömn, stress, kost, mage och det du redan har provat eller fått från vården. Efter besöket får du en skriftlig plan. Den kan innehålla:

• råd om kost, sömn och stress
• kinesiska och västerländska örter
• kosttillskott av hög kvalitet, efter att vi har gått igenom vad du redan tar
• japansk akupunktur, som är min huvudsakliga stil

Tar du hormoner går vi igenom planen så att den passar ihop med det du har fått från din läkare. Vid behov tar vi prover via ett privat labb, vid sidan av vanliga prover. Mer om det i artikeln om hormontest. Läs gärna även om hur jag arbetar med klimakteriet i stort.

Ett första besök kostar 3 500 kr och går att ha på Kommendörsgatan 9 på Östermalm eller online, på svenska eller engelska. Är du osäker på om det passar dig kan du boka ett gratis samtal på 15 minuter på tisdagar mellan 13 och 14. Alla priser hittar du under priser.

När ska du kontakta vården?

Kontakta vårdcentralen om:

• du är under 45 och det har gått mer än ett år sedan din sista mens [1]
• du är under 40 och mensen har varit oregelbunden eller uteblivit i flera månader [4]
• du har besvär som du tror beror på klimakteriet [2]

Kontakta en gynekologisk mottagning om du börjar blöda igen mer än ett år efter din sista mens, får mycket besvärande blödningar eller om dina blödningar förändras på ett sätt som oroar dig [1][2].

Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning [2]. Vid akuta besvär, eller tankar på att inte vilja leva, ringer du 112.

Källor

1. 1177. Klimakteriet – vad händer i kroppen? Uppdaterad 2026. https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/klimakteriet/
2. 1177. Klimakteriebesvär. Uppdaterad 2026. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hormoner/klimakteriebesvar/
3. NHS. Early menopause. https://www.nhs.uk/conditions/early-menopause/
4. Panay N, Anderson RA, Bennie A, m.fl. (ESHRE, ASRM, CRE-WHiRL och IMS Guideline Group on POI). Evidence-based guideline: premature ovarian insufficiency. Human Reproduction Open. 2024;2024(4):hoae065. https://academic.oup.com/hropen/article/2024/4/hoae065/7905210
5. Norling A, Lindstrand A, Lindén Hirschberg A. Prematur ovariell insufficiens – underdiagnostiserat tillstånd. Läkartidningen. 2020;117:FU7F. https://lakartidningen.se/vetenskap/prematur-ovariell-insufficiens-underdiagnostiserat-tillstand/