Hormonbehandling i klimakteriet: frågor att ställa till din läkare

Hormonbehandling i klimakteriet är ett beslut du fattar tillsammans med din läkare, och samtalet blir lättare om du har dina frågor klara innan.[1][3] De viktigaste handlar om vilken form av östrogen som passar dig, vilka risker som gäller för just dig, vilka biverkningar som är vanliga och hur uppföljningen går till. Nedan har jag samlat frågorna och vad 1177, Socialstyrelsen och NHS skriver om dem.

Jag skriver inte ut hormoner och tar inte ställning för eller emot dem. Det är din läkares och ditt beslut. Det jag kan göra är att hjälpa dig att gå in i samtalet förberedd, och att arbeta med sömn, kost och stress oavsett vad du bestämmer.

Innan du går till läkaren

Läkarbesöket är ofta kort. Därför hjälper det att ha ett underlag med dig:

• Dina besvär: vilka de är, när de började och hur de påverkar sömn, arbete och humör. Några veckors anteckningar räcker långt
• Din mens: när den senast kom och om den har förändrats
• Allt du tar: läkemedel, kosttillskott och örter. Enligt 1177 kan det påverka valet av behandling[1]
• Din hälsohistoria: 1177 skriver att läkaren behöver veta om du har eller har haft vissa sjukdomar, till exempel blodpropp, hjärtsjukdom eller stroke[2]

Socialstyrelsen skriver att den du möter i vården ska ta sig tid och svara på din eventuella oro med saklig information.[3] Det är alltså helt rimligt att komma med en lista.

Frågor om vilken behandling som passar dig

Hormonbehandling ser olika ut. Enligt 1177 finns östrogen som tabletter, plåster, gel och sprej.[2] Vissa läkemedel påverkar hela kroppen, andra används bara i slidan.[1]

Har du livmodern kvar behöver du enligt 1177 också gulkroppshormon (gestagen) tillsammans med östrogenet.[2] Enligt NHS tas gestagenet ofta bara en del av månaden om du fortfarande har mens, och efter menopausen rekommenderas oftast att du tar båda hormonerna varje dag.[5]

Frågor att ställa:

• Vilka former finns, och vilken passar mig bäst?
• Behöver jag gestagen, och i så fall vilken sort och hur ofta?
• Skulle lokalt östrogen i slidan räcka för mina besvär?
• Vilken dos börjar vi med, och när ser vi över den?

Om den sista frågan skriver 1177 att man ofta börjar med en låg dos, som kan ökas om besvären inte har minskat efter två till tre månader.[2] Lokalt östrogen verkar enligt 1177 direkt i slidan och påverkar inte resten av kroppen.[2] NHS påpekar att det hjälper mot till exempel torrhet i slidan, men inte mot vallningar, humörsvängningar eller sömnbesvär.[5]

Frågor om risker med östrogen

Det här är ofta det som oroar mest. Enligt NHS är risken för allvarliga biverkningar oftast mycket låg, men den beror på vilken typ av hormoner du tar, hur länge och på din egen hälsa.[4] Risken ökar ju längre du tar dem och ju äldre du är.[4]

Några exempel från källorna:

• Blodpropp: tabletter kan öka risken något. Om du har ökad risk för blodpropp kan plåster, gel eller sprej vara bättre, skriver 1177.[2] NHS skriver att plåster, gel och sprej inte ökar risken för blodpropp.[4]
• Hjärta: enligt NHS har hormonbehandling liten eller ingen effekt på risken för kranskärlssjukdom.[4]

NHS skriver också att fördelarna sannolikt väger tyngre än riskerna om du är under 60 år, har klimakteriebesvär och inte har hög risk för blodpropp eller vissa andra allvarliga sjukdomar.[4] Hur det ser ut för just dig kan bara din läkare bedöma, utifrån din hälsa och din familjehistoria.

Frågor att ställa:

• Hur ser min egen risk ut, med min hälsa och släkt?
• Spelar formen roll för min risk, till exempel tablett eller plåster?
• Vad vinner jag och vad riskerar jag om jag väntar?

Frågor om biverkningar och uppföljning

NHS nämner bland annat huvudvärk, ömma bröst, illamående, humörförändringar och oväntade blödningar eller stänkblödningar som vanliga biverkningar.[7] De går ofta över efter några veckor, och oregelbundna blödningar brukar lugna sig inom 6 månader.[7]

Om hur länge man kan ta hormoner skriver 1177 att det inte finns någon bestämd ålder då du ska sluta.[2] NHS nämner en uppföljning ungefär en gång om året, och att det oftast rekommenderas att trappa ner dosen gradvis under 3–6 månader om du vill sluta.[6]

Frågor att ställa:

• Vilka biverkningar är vanliga, och hur länge brukar de hålla i sig?
• När ska jag höra av mig om något inte känns rätt?
• Hur ofta följer vi upp, och vem ska jag kontakta då?
• Hur går det till om jag vill sluta längre fram?

Om du redan tar hormoner

Hormoner tar inte alltid bort alla besvär. Sömnen kan vara orolig, magen kan krångla och energin kan svaja. Enligt 1177 ska du kontakta vården om besvären kommer tillbaka, om behandlingen inte hjälper eller om du får biverkningar.[2] Frågor om dos, byte eller att sluta tar du alltid med din läkare.

Så kan jag vara ett stöd

Jag arbetar parallellt med din läkare, oavsett om du tar hormoner eller inte. På första besöket, som tar 60 minuter och kostar 3 500 kr, går vi igenom hela din historia: sömn, mens, stress, kost, mage och det du redan har provat. Efter besöket får du en skriftlig plan med råd om kost, sömn och stress, och ibland örter, kosttillskott eller japansk akupunktur.

Eftersom örter och tillskott kan påverka andra läkemedel går vi alltid igenom allt du tar innan jag rekommenderar något. Vill du kan vi också sammanställa dina besvär och frågor inför läkarbesöket. Läs mer om första besöket och om priser, om stöd i klimakteriet utan hormoner, eller börja på sidan om klimakteriet.

När ska du kontakta vården?

Kontakta vårdcentralen eller en gynekologisk mottagning, eller ring 1177 för rådgivning, om du:

• blöder igen mer än ett år efter din sista mens, eller har blödningar som förändras på ett sätt som oroar dig[1]
• har slutat få mens innan du fyllt 45 år utan någon uppenbar orsak[3]
• har biverkningar av hormoner som är kraftiga eller håller i sig längre än 3 månader[7]
• fortfarande blöder mer än 6 månader efter att du började med hormoner, eller om blödningarna blir kraftigare[7]
• har besvär som kommer tillbaka trots hormoner, eller om behandlingen inte hjälper[2]

Vid akuta, svåra besvär ringer du 112.

Källor

1. 1177: Klimakteriebesvär. Uppdaterad 2026-09-17. Hämtad 2026-11-09. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hormoner/klimakteriet/klimakteriebesvar/
2. 1177: Läkemedel vid klimakteriebesvär. Uppdaterad 2026-09-18. Hämtad 2026-11-09. https://www.1177.se/undersokning-behandling/behandling-med-lakemedel/lakemedel-utifran-diagnos/lakemedel-vid-klimakteriebesvar/
3. Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer för klimakteriebesvär, information till patienter. 2026. Hämtad 2026-11-09. https://socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/riktlinjer-och-utvarderingar/klimakteriebesvar/om-riktlinjerna-for-patienter/
4. NHS: Benefits and risks of hormone replacement therapy (HRT). Hämtad 2026-11-09. https://www.nhs.uk/medicines/hormone-replacement-therapy-hrt/benefits-and-risks-of-hormone-replacement-therapy-hrt/
5. NHS: Types of hormone replacement therapy (HRT). Hämtad 2026-11-09. https://www.nhs.uk/medicines/hormone-replacement-therapy-hrt/types-of-hormone-replacement-therapy-hrt/
6. NHS: When to take hormone replacement therapy (HRT). Hämtad 2026-11-09. https://www.nhs.uk/medicines/hormone-replacement-therapy-hrt/when-to-take-hormone-replacement-therapy-hrt/
7. NHS: Side effects of hormone replacement therapy (HRT). Hämtad 2026-11-09. https://www.nhs.uk/medicines/hormone-replacement-therapy-hrt/side-effects-of-hormone-replacement-therapy-hrt/